Några bilder från igår då melker och johanna kom och var med oss ett tag :)
Idag har jag fått räkna till 57253 minst, för att behålla lugnet. Det hela började igår när vi gick hem från förskolan. Alvin cyklade och vi andra gick. Vi hann väl 200 meter innan grin och gnället började. "Jag har ont i benen!" "Jag orkar inte cykla!" Grin nästan hela vägen hem.
Och så nu idag cyklade Alvin och vi promenerade till förskolan på morgonen. Han ville att jag skulle ta bilen när jag hämtar och sätta cykeln i bagaget. Sagt och gjort. Tror ni det är bra då?!! Nej nej. "Jag vill cyyyyyyykla!!!" Nu har han skrikit och grinat en halvtimme! Men nyss lugnade han ner sig och fick komma in. (Det var mitt krav för att han skulle få komma in). Efter ett låååångt utbrott så är han nu sitt vanliga jag. Pjuh! Ibland ska man ha ett tålamod som heter duga... och ibland lyser tålamodet med sin frånvaro.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar