livet är orättvist

28/12 2008 kommer vi aldrig glömma. Den tyngsta dagen i vårt liv. Pappa orkade inte kämpa längre. Efter flera års kamp där det sista året varit som värst så fanns det inte mer kraft kvar hos min älskade pappa Kjell. Han blev bara 55 år, men det har varit 55 underbara år. Och 24 av de åren har jag fått tillbringa med honom. Han var världens underbaraste pappa och ställde alltid upp på mig och min familj oavsett vad det gällde.

Han har lärt mig så otroligt mycket så ingen kan förstå, fått mig att stå på egna ben. Allt han själv inte kunnat göra har han lärt oss att göra. Han visste det mesta om det mesta. Det är guld värt och jag beundrar honom så! Pappa har varit en kämpe från början till slut och jag vet att vi kommer att ses igen!

Det gör så ont i hela mig och jag saknar Dig varje minut som går. Jag har inte förstått att Du inte finns längre, jag vill inte vänja mig vid den tanken! Du kommer alltid att fattas mig, jag kommer alltid att älska Dig!

På annandagen så pussade jag dig i pannan och sa att jag kommer i övermorgon. Menså blev det tyvärr inte. Vi hann inte dit innan det var för sent. Dagen före din bortgång så hade du din bästa dag under hela sjukhusvistelsen. Du var upp och körde rullstol, hade blivit av med alla slangar och läkarnas förhoppning var att få ta bort "trakken" till och med. Vad hände? Vad gick så fel? Jag har så svårt att acceptera för du var ju på väg hem till oss!

Vi får vara tacksamma för den underbara tid vi haft med Dig! Så ledssamt att Du inte fick fler år tillsammans med Alvin och oss! Åh pappa! Tårarna rinner och jag känner mig så tom utan Dig! När jag sover så finns Du i drömmarna och när jag vaknar så blir jag återigen påmind om den hemska sanningen.

Imorgon ska vi åka hem till Luleå och det känns fruktansvärt att lämna mamma och josse ensamma här. Och jonas som måste till Jukkasjärvi! Allt är så jobbigt och det kommer det vara en väldigt lång tid framöver.

Den bästa av fäder vi fick
men Du släppte taget och gick.
Till himlen upp Du for
Kvar på jorden är Dina barn och vår mor.
såren och saknaden som nu våra hjärtan bär
kommer alltid att sitta där.
Allt Du gett oss här i livet
är mycket mer än någon tagit för givet.
Alltid älskad aldrig glömd.

Jonas, Annso & Josse

Min älskade pappa! Jag vill att du kommer tillbaka! Vila i frid, vi ses i Nangijala!